Varför bettingsidor utan licens ökar i Sverige enligt BettingWithoutLicense

Den svenska spelmarknaden genomgick en historisk förändring den 1 januari 2019, när den nya spellagen (2018:1138) trädde i kraft och ersatte det tidigare statliga monopolet med ett licenssystem. Tanken var att kanalisera svenska spelare mot reglerade aktörer, stärka konsumentskyddet och minska spelproblemen. Men drygt fem år senare visar trenden något oväntat: ett växande antal spelare söker sig till operatörer som saknar svensk licens, och marknaden för icke-licensierade bettingsidor expanderar snarare än krymper. Det är en utveckling som väcker frågor om varför regleringen inte fått önskad effekt, och vad det egentligen är som driver spelare bort från den licensierade marknaden.

Bakgrunden: Vad spelreformen syftade till och vad som faktiskt hände

När Spelinspektionen inrättades som tillsynsmyndighet 2019 var förväntningarna höga. Sverige skulle få en kontrollerad spelmarknad där licensierade bolag erbjöd säkra produkter, betalade skatt i Sverige och följde strikta regler kring ansvarsfullt spelande. Spelbolagen ålade sig att implementera Spelpaus – ett nationellt självavstängningssystem – och att följa regler om bonusbegränsningar, insättningsgränser och marknadsföringsrestriktioner. Licensavgifterna och skatten på 18 procent av bruttospelintäkterna skulle finansiera det svenska välfärdssystemet och idrottsrörelsen.

Verkligheten visade sig mer komplicerad. Redan under 2019 och 2020 rapporterade flera licensierade operatörer om kraftiga intäktstapp jämfört med prognoserna. Spelare som tidigare befunnit sig i det oreglerade grå utrymmet återvände inte i den utsträckning man hoppats till de licensierade alternativen. Istället uppstod en tydlig rörelse i motsatt riktning: etablerade spelare som kände sig begränsade av de nya reglerna sökte sig aktivt till operatörer utan svensk licens, ofta baserade på Malta, Curaçao eller Gibraltar.

Statistik från Spelinspektionens egna rapporter visar att den licensierade marknaden visserligen växte i absoluta tal under perioden 2019–2023, men att den icke-licensierade sektorn – trots att den är svår att mäta exakt – bedöms ha behållit en substantiell andel av de svenska spelarnas totala insatser. Branschorganisationen BOS (Branschföreningen för Onlinespel) uppskattade vid flera tillfällen att upp mot 15–20 procent av svenska spelsatsningar fortfarande gick till operatörer utanför det svenska systemet, vilket är en anmärkningsvärt hög siffra för en marknad som officiellt reglerades för fem år sedan.

De konkreta orsakerna till att spelare väljer bort licensierade sidor

För att förstå varför icke-licensierade bettingsidor ökar i popularitet bland svenska spelare måste man titta på de faktiska skillnaderna i spelupplevelse och villkor. Det handlar inte primärt om att spelare vill undvika ansvarsfulla spelmekanismer – även om det naturligtvis förekommer – utan om ett antal konkreta faktorer där de oreglerade operatörerna erbjuder något som de licensierade inte kan eller får matcha.

Den kanske mest påtagliga skillnaden rör bonusar och kampanjer. Den svenska spellagen begränsar kraftigt vilka bonusar licensierade operatörer får erbjuda. Välkomstbonusar är tillåtna men starkt reglerade, och under perioden april 2020 till januari 2021 förbjöds de helt som en del av pandemiåtgärderna. Operatörer utan svensk licens har inga sådana begränsningar och kan erbjuda generösa välkomstpaket, cashback-erbjudanden, reload-bonusar och lojalitetsprogram av en typ som svenska licensinnehavare inte kan konkurrera med lagligt.

En annan central faktor är Spelpaus-systemet. För spelare som registrerat sig i Spelpaus – oavsett om det skedde under en period av spelproblem som nu är överstånden – blockerar systemet åtkomst till alla licensierade operatörer i Sverige. Operatörer utan licens är inte anslutna till Spelpaus och kan därmed ta emot dessa spelare. Det är en etiskt komplex situation, men den förklarar en del av rörelsen mot icke-licensierade sidor.

Insättnings- och uttagningstider utgör ytterligare en skillnad. Licensierade operatörer i Sverige måste följa strikta KYC-processer (Know Your Customer) och AML-regler (Anti Money Laundering) som kan fördröja uttag och kräva omfattande dokumentation. Många icke-licensierade sidor, särskilt de som är baserade på Curaçao och accepterar kryptovalutor, erbjuder snabbare och enklare transaktioner. För en spelarkategori som värdesätter smidighet och anonymitet är detta avgörande.

Spelutbudet spelar också roll. Licensierade operatörer i Sverige kan bara erbjuda spel från leverantörer som godkänts av Spelinspektionen, och processen för att godkänna nya spel är tidskrävande. Icke-licensierade sidor kan snabbt integrera nya spelstudior och titlar, ibland månader eller år innan de når den svenska licensierade marknaden. För entusiaster som följer spelutvecklingen noga är tillgången till det senaste utbudet en stark drivkraft.

Det är i detta sammanhang som sajter som besök BettingWithoutLicense blivit relevanta informationskällor för svenska spelare som aktivt söker information om alternativ till den licensierade marknaden. Sådana resurser kartlägger operatörernas villkor, betalningsmetoder och spelutbud på ett sätt som hjälper spelare att navigera ett annars svåröverskådligt landskap av aktörer med varierande seriositet och pålitlighet.

Tillsynens begränsningar och den tekniska verkligheten

Spelinspektionen har inte suttit passivt och sett på. Myndigheten har sedan 2019 arbetat med olika verktyg för att begränsa tillgången till icke-licensierade operatörer. Det mest omdiskuterade verktyget är DNS-blockering, där internetleverantörer uppmanas att blockera domäner tillhörande operatörer som bedrivit verksamhet mot svenska spelare utan licens. Spelinspektionen publicerar regelbundet listor över sådana operatörer och har formellt begärt att svenska banker och betalningsförmedlare ska blockera transaktioner till dessa.

Effekten har dock varit begränsad av tekniska skäl. DNS-blockering är relativt enkelt att kringgå med hjälp av VPN-tjänster, alternativa DNS-servrar eller webbläsarbaserade lösningar. En tekniskt kunnig spelare kan på några minuter konfigurera sin enhet för att nå blockerade sajter utan problem. Dessutom tenderar operatörer att byta domännamn eller använda spegeldomäner för att upprätthålla tillgängligheten, vilket innebär att blockeringslistorna ständigt halkar efter.

Betalningsblockeringar har haft något större effekt, men här finns en annan komplikation: kryptovalutor. Sedan Bitcoin och andra kryptovalutor blivit mer mainstream har en växande andel av de icke-licensierade operatörerna börjat acceptera – och i vissa fall enbart acceptera – kryptovalutor som betalningsmedel. Transaktioner i Bitcoin, Ethereum eller Litecoin kan inte blockeras av svenska banker eller Spelinspektionen, och anonymiteten i dessa transaktioner gör dem svåra att spåra. Det är en teknologisk verklighet som effektivt underminerar de regulatoriska verktyg som finns tillgängliga.

En annan tillsynsutmaning är jurisdiktionskonflikter. Många icke-licensierade operatörer som riktar sig mot svenska spelare har licens i Curaçao, ett holländskt autonomt territorium som länge haft ett rykte om att vara ett lättsamt licensieringsland. Curaçao-licensen ger operatören en viss legitimitet och rättslig status, men den innebär inte att operatören följer svenska regler. Sverige kan inte utöva direkt rättslig makt över ett bolag registrerat i Curaçao som inte har tillgångar eller personal i Sverige. Böter och sanktioner som Spelinspektionen utfärdar mot sådana bolag är i praktiken svåra att verkställa.

Det är värt att notera att Curaçao genomgick en reform av sitt licenssystem 2023, med syftet att skärpa kraven på operatörer och förbättra konsumentskyddet. Den nya Curaçao Gaming Control Board (GCB) ersatte det gamla systemet med masterlicenser och sublicenser. Hur effektiv denna reform blir i praktiken återstår att se, men den speglar ett internationellt tryck på offshore-jurisdiktioner att höja sina standarder.

Marknadsdynamiken och vad framtiden kan innebära

Ökningen av icke-licensierade bettingsidor i Sverige är inte ett isolerat fenomen – det är en del av ett europeiskt mönster. Länder som Danmark, Finland och Nederländerna har alla upplevt liknande utmaningar efter att ha infört licenssystem. I Finland pågår en politisk debatt om hur det statliga spelmonopolet Veikkaus ska hanteras i ljuset av den ökande konkurrensen från icke-licensierade operatörer. I Nederländerna, som öppnade sin reglerade marknad i oktober 2021, rapporterar Kansspelautoriteit (KSA) att en betydande andel av spelarna fortfarande väljer icke-licensierade alternativ.

Det finns en grundläggande marknadsdynamik som är svår att övervinna med regulatoriska medel ensamma: om det reglerade erbjudandet upplevs som sämre än det oreglerade, kommer rationella konsumenter att välja det oreglerade. Det är inte nödvändigtvis ett tecken på omoraliskt beteende från spelarnas sida – det är ett uttryck för konsumentpreferenser i en digital miljö där geografiska gränser är porösa.

BettingWithoutLicense och liknande informationsresurser har vuxit fram som en direkt respons på denna marknadsdynamik. Spelare som aktivt söker icke-licensierade alternativ behöver information om vilka operatörer som är pålitliga, vilka betalningsmetoder som fungerar och vilka villkor som gäller. I frånvaron av statlig reglering fyller sådana resurser en informationsfunktion som annars saknas.

Från ett policyperspektiv finns det flera möjliga vägar framåt för Sverige. En är att fortsätta med nuvarande strategi och gradvis skärpa tillsynen, i hopp om att teknologiska och rättsliga verktyg förbättras. En annan är att omvärdera delar av regleringen som driver spelare bort från den licensierade marknaden – exempelvis bonusreglerna eller Spelpaus-systemets flexibilitet. En tredje väg, som diskuterats i akademiska sammanhang, är att överväga ett differentierat licenssystem som ger operatörer möjlighet att erbjuda mer konkurrenskraftiga produkter mot att de uppfyller strängare krav på ansvarsfullt spelande.

Spelberoendeforskningen komplicerar bilden ytterligare. Å ena sidan är strikta regler motiverade av folkhälsoskäl – spelproblem orsakar verkligt lidande och kostar samhället miljarder kronor årligen. Å andra sidan finns forskning som tyder på att kanalisering – det vill säga att styra spelare mot reglerade och säkra miljöer – är mer effektivt för att minska spelproblem än att försöka blockera tillgången till spel helt. Om kanaliseringsgraden sjunker för att reglerade operatörer upplevs som för restriktiva, kan det paradoxalt nog leda till sämre utfall för folkhälsan.

Spelinspektionen publicerade 2023 en rapport som visade att andelen spelare med spelproblem inte minskat i den utsträckning man hoppats sedan 2019, trots regleringen. Det är en komplex bild – spelproblem påverkas av många faktorer utöver reglering – men det ger ammunition till dem som argumenterar för att nuvarande approach behöver justeras.

Sammanfattningsvis är ökningen av icke-licensierade bettingsidor i Sverige resultatet av ett komplext samspel mellan regulatoriska begränsningar, teknologisk förändring, konsumentpreferenser och internationella marknadskrafter. Det är varken ett enkelt problem med en enkel lösning, eller ett tecken på att reglering i sig är fel. Det är snarare en påminnelse om att effektiv reglering av digitala marknader kräver kontinuerlig anpassning och en djup förståelse för varför konsumenter beter sig som de gör – inte bara hur de bör bete sig enligt lagstiftarens intentioner. Den svenska spelmarknaden befinner sig vid ett vägskäl, och hur Spelinspektionen, politikerna och branschen hanterar denna utmaning under de kommande åren kommer att vara avgörande för om kanaliseringsmålet någonsin uppnås.